Vissa stunder..

Hej!
Härligt att värmen kom tillbaka. Jag ÄLSKAR sommaren. Man blir en helt annan människa på sommaren.
Dock kommer nog denna sommaren bli lite annorlunda. Gipset kommer väl av strax före midsommar så resten av sommaren kommer hon spendera i skenan. Och det tycker jag är gött. För då kan hon få bada osv. Gipset är ju så varmt och dottern va ju redan varm sen förr, det betyder att hon svettas otroligt mycket nu. Stackaren..
Vissa stunder känner jag att det är lite orättvist. Visst jag är ju glad över att det faktiskt inte var värre än att det gick att åtgärda och att hon är frisk sen. Men man har ju gått och bara väntat på den dagen hon skulle börja gå, livet blir så mycket enklare då, på alla sätt och vis. Ibland när jag tittar på dottern fäller jag en tår, av två orsaker. Ett: Hon är så underbar och faktiskt accepterar hela situationen otroligt bra.Hon är glad och försöker att leka med de andra barnen så gott det går!? Även om det inte är så lätt. Hon är en så otroligt go människa. Två: Man tänker på hur mycket hon går miste om. Vi kan ju inte köra bil längre än ner till affären. Hon kan inte sitta gå eller klättra. Bada kan vi inte göra än. man märker på henne att hon så gärna vill va med och springa när de andra barnen springer och leker. Och det gör ont i mej. Jag har hu fått ont i rygg, axlar och väldig smärta i "bär"armen.
Så vissa stunder är tyngre än andra. jag längtar tills det hela är över. Tills den dagen hon kan gå och leka med de andra barnen och inte bara ligga på magen och titta på och hasa sig sakta efter. Man är ju hela tiden rädd över att någon ska springa över henne. Sen får man ju abar hoppas att höften växer till sig så att vi slipper en till operation.. Suck, vissa stunder...

Men jag försöker att blicka framåt. Sommaren är här, och jag brukar då bli en mycket gladare människa.

Detta blev kanske inte ett så roligt inlägg, men man måste få ur sig lite ibland, annars går man bara tänker..

Så ta hand om varandra!